Dyspraxi och DCD hos vuxna

Dyspraxi och DCD handlar om motoriska koordinationssvårigheter som kan finnas kvar i vuxen ålder. Här får du en saklig översikt över begreppen, hur svårigheterna kan märkas och när det kan vara klokt att söka en professionell bedömning.

Vad är DCD?

DCD är en engelsk förkortning för Developmental Coordination Disorder. På svenska används bland annat benämningen motorisk koordinationsstörning. Det handlar om svårigheter med motorisk koordination som kan göra vardagliga aktiviteter mer ansträngande eller tidskrävande.

Det är inte samma sak som att ibland vara fumlig. Vid en diagnos bedöms både ett långvarigt mönster och hur det påverkar fungerandet i vardagen.

Vad betyder dyspraxi?

Dyspraxi används ofta som benämning för DCD, särskilt i brittisk information. I andra sammanhang kan ordet användas snävare eller tillsammans med andra begrepp om planering och utförande av rörelser. Därför är det bättre att fråga vad en källa eller vårdgivare menar än att utgå från att orden alltid är helt utbytbara.

Den här guiden använder dyspraxi och DCD för att beskriva utvecklingsrelaterade motoriska koordinationssvårigheter, utan att göra en individuell bedömning.

DCD och dyspraxi hos vuxna

Motoriska svårigheter försvinner inte nödvändigtvis när skolan tar slut. I vuxenlivet kan de märkas i arbete, studier, hemmet och fritiden, särskilt när en uppgift kräver flera rörelser i följd, precision eller att man snabbt anpassar sig praktiskt.

Vissa har känt igen mönstret sedan barndomen. Andra börjar först sätta ord på det när kraven på planering, tempo och självständighet ökar. Den bakgrunden är relevant vid en professionell bedömning.

Vanliga svårigheter hos vuxna

Motoriska koordinationssvårigheter kan se olika ut. Exempel som ofta beskrivs är:

  • att ofta stöta i saker, tappa föremål eller ha svårt att bedöma avstånd
  • att finmotoriska uppgifter som knappar, verktyg, handskrift eller små föremål tar mer tid
  • att balans, trappor, cykling, bilkörning eller vissa sporter kräver mycket koncentration
  • att det tar längre tid att lära sig nya rörelsemoment eller samordna flera steg
  • att praktiska uppgifter leder till trötthet eller frustration när de behöver göras snabbt

Inget enskilt exempel räcker för att säga att någon har DCD. Sammanhang, långvarighet och påverkan på vardagen spelar roll.

DCD eller “bara klumpighet”?

De flesta är klumpiga ibland, särskilt när man är stressad, trött eller ovan vid en uppgift. DCD handlar inte om en enstaka händelse utan om återkommande svårigheter med motorisk koordination som får betydelse i vardagen.

Om svårigheterna återkommer i flera miljöer och begränsar arbete, studier, hemuppgifter eller fritid kan det vara hjälpsamt att beskriva konkreta exempel för vården.

Hur diagnostiseras DCD?

En diagnos ställs inte med ett enskilt självtest. En professionell bedömning kan omfatta frågor om utvecklingshistoria och vardagspåverkan, observation eller bedömning av motoriska färdigheter samt en genomgång av andra möjliga förklaringar.

Relationsvarning erbjuder inte DCD-diagnostik och har inget DCD-test. Om motoriska svårigheter påverkar din vardag kan vårdcentralen vara en första väg in för rådgivning om lämplig bedömning.

DCD och ADHD

DCD och ADHD är olika tillstånd, men motoriska koordinationssvårigheter kan förekomma samtidigt med ADHD. Det betyder inte att DCD innebär ADHD eller att koordinationssvårigheter i sig förklarar fokus- eller impulsivitetsproblem.

Om du också känner igen långvariga svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet eller exekutiva funktioner kan vårt ADHD-test för vuxna ge en första strukturerad bild av ADHD-relaterade drag. Testet undersöker inte DCD och kan inte ställa diagnos.

DCD och autism

DCD kan också förekomma tillsammans med autism. Samtidigt kan motoriska svårigheter ha flera förklaringar, och de utgör inte i sig ett tecken på autism. Om du vill läsa om autismrelaterade drag finns vårt autismtest för vuxna, som är en separat självskattning och inte ett DCD-test.

DCD, ADHD och autism samtidigt

En person kan ha motoriska koordinationssvårigheter och samtidigt känna igen ADHD- eller autismrelaterade drag. Det säger inte automatiskt vilken förklaring som passar bäst. Det kan däremot vara användbart att beskriva varje område för sig: motorik, uppmärksamhet, rutiner, sinnesintryck och vardagspåverkan.

AuDHD-testet för vuxna handlar om ADHD- och autismrelaterade drag, inte om DCD. Det kan vara relevant om båda dessa områden väcker frågor, men ersätter inte en professionell bedömning.

Strategier som kan underlätta vardagen

Vilket stöd som hjälper beror på situationen. Många har nytta av att:

  • bryta ned praktiska uppgifter i tydliga steg
  • ge sig mer tid för nya eller motoriskt krävande moment
  • använda hjälpmedel eller anpassningar som minskar kraven på precision
  • öva på relevanta moment i den miljö där de faktiskt behövs
  • be om professionell rådgivning när svårigheterna begränsar vardagen

Sådana strategier ersätter inte en medicinsk bedömning, men kan göra det lättare att hitta vad som fungerar i just din vardag.

När bör man söka vård eller professionell bedömning?

Långvariga koordinationssvårigheter som påverkar arbete, studier, vardagsuppgifter eller säkerhet kan vara skäl att söka rådgivning. Skriv gärna ned konkreta situationer, när problemen började och vad som underlättar eller försvårar.

Nytillkomna, plötsliga eller snabbt försämrade svårigheter med koordination ska inte tolkas som typisk DCD. De bör bedömas medicinskt.

Vanliga frågor om dyspraxi och DCD

Vad är DCD?

DCD står för Developmental Coordination Disorder. Det är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning där motoriska koordinationssvårigheter kan påverka vardagliga aktiviteter.

Är DCD samma sak som dyspraxi?

Dyspraxi används ofta som vardaglig benämning för DCD, särskilt i brittisk information. Orden används inte alltid helt likadant i alla sammanhang, så det är klokt att se hur vården eller källan definierar dem.

Kan vuxna ha DCD?

Ja. DCD är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning och motoriska svårigheter kan finnas kvar i vuxenlivet, även om de kan märkas på andra sätt än i barndomen.

Vilka symtom kan DCD ge hos vuxna?

Det kan handla om att motoriska uppgifter, balans, finmotorik eller att lära sig rörelsemoment tar mer tid och energi. Hur mycket det påverkar vardagen varierar mellan personer.

Hur får man en DCD-diagnos?

En professionell bedömning behöver se till motoriska svårigheter över tid, hur de påverkar vardagen och andra möjliga medicinska eller neurologiska förklaringar. Ett webbtest kan inte ställa diagnos.

Finns det ett samband mellan DCD och ADHD?

DCD och ADHD är olika tillstånd, men kan förekomma samtidigt. ADHD-testet på Relationsvarning bedömer ADHD-relaterade drag, inte DCD.

Kan man ha DCD och autism samtidigt?

DCD kan förekomma tillsammans med autism, men motoriska svårigheter ensamma säger inte om någon har autism. En bedömning behöver se till hela bilden.

Är DCD samma sak som att vara klumpig?

Nej. Enstaka klumpighet är vanligt. Vid DCD handlar det om mer långvariga koordinationssvårigheter som påverkar fungerandet i vardagen.

Läs vidare

Källor och vidare läsning